167 miljoner kronor i statsbidrag beviljar Myndigheten för yrkeshögskolan för utbildningar inom kultursektorn under år 2012. De innehåller utbildningar inom bland annat konst, hantverk, musik, dans och mode.

̶  Dessa utbildningar har som främsta syfte att förbereda för högre konstnärliga utbildningar, leda till ett yrke inom ett kulturellt område eller bevara ett kulturvarv. Det är glädjande att vi har kunnat bevilja statsbidrag till dessa utbildningar som också är av särskilt nationellt intresse. Utbildningarna spelar en viktig roll för bevarande av kulturarvet och för att stödja olika former av konstnärliga uttrycksformer, säger generaldirektör Pia Enochsson, Myndigheten för yrkeshögskolan.

Resultat från ansökningsomgången

Totalt ansökte 74 utbildningar om olika former av statligt stöd. 39 stycken av dessa ansökte om statsbidrag till utbildningarna. Av dessa beviljades sju statsbidrag med 61 000 kronor per studieplats i grundbidrag. Särskilt kostnadskrävande utbildningar har därutöver beviljats ett tilläggsbidrag.

Lägsta nivån på stöd, som beviljades 37 utbildningar, är statlig tillsyn av utbildningarna. Detta medför momsbefrielse på vissa intäkter och att Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för tillsyn av utbildningarnas kvalitet i innehåll och genomförande.

Många utbildningar har förutom statlig tillsyn även ansökt att få tillstånd för de studerande att omfattas av studiestödssystemet och kunna söka studiestöd via CSN, Centrala studiestödsnämnden. Detta beviljades en ny utbildning.

Av de 74 utbildningar som sökt olika former av stöd är 24 stycken helt nya utbildningar.

• Förteckning över utbildningar som beviljas statligt stöd
• Bakgrund till bedömningen

Ytterligare upplysningar kan lämnas av avdelningschef Johan Blom, tel. 010-209 01 88. 

Bakgrundsinformation om utbildningarna

Utbildningarna ovan, så kallade "kompletterande utbildningar", utgör ett komplement till gymnasiala utbildningar. De ger ingen formell behörighet till fortsatta studier. Utbildningsformen består av yrkesutbildningar samt av högskoleförberedande utbildningar. Alla utbildningar har rätt att ta ut elevavgifter.

Skolverket var tidigare ansvarig för de kompletterande utbildningarna. Ansvaret överfördes till Myndigheten för yrkeshögskolan då denna inrättades den 1 juli 2009.

86 procent av de studerande som slutförde sin yrkeshögskoleutbildning under 2010 hade jobb eller eget företag inom sex månader efter examen. Det visar färsk statistik som Myndigheten för yrkeshögskolan hämtat hem från samtliga utbildningsanordnare.

Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med det undersökningsresultat som togs fram av Statistiska centralbyrån (SCB) året innan. Resten studerade vidare eller sökte då fortfarande jobb.

- Bättre matchningsresultat är svårt att uppnå, säger generaldirektör Pia Enochsson. Efterfrågan på välutbildad och kvalificerad arbetskraft är stor även i tider av ekonomisk nedgång. Företagarbarometern visar att bristen på kvalificerad och rätt utbildad personal nu är det största tillväxthindret för svenska företag.

- Det är företagens och arbetslivets engagemang i utbildningarnas utformning som är nyckeln till den framgångsrika matchningen, säger Pia Enochsson.

På uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan gör Statistiska centralbyrån en årlig undersökning av de examinerades sysselsättning året efter slutförd yrkeshögskoleutbildning. Den undersökningen kommer att presenteras i mars 2012 och innehåller då regionala uppgifter och eventuella skillnader mellan olika utbildningsområden.

Flera studieorters bostadsföretag vägrar yrkeshögskolestuderanden att hyra ett studentrum. Denna diskriminering av vissa eftergymnasiala studenter måste upphöra, menar Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Pia Enochsson.

Yrkeshögskoleutbildningar finns i samtliga Sveriges län. Alla utbildningar är riksrekryterande och har således många studenter från andra orter i landet.

Behovet av studentbostad är därför stort för många av yrkeshögskolornas studenter. Dessvärre har det framkommit att när de söker studentbostad möts de ofta av kalla handen.

Flera studieorters bostadsföretag vägrar yrkeshögskolestuderanden att hyra ett studentrum. Yrkeshögskolestuderanden är således diskriminerade på studenternas bostadsmarknad på många studieorter. Detta är oacceptabelt och jag har av det skälet tillskrivit studentbostadsbolagen att de måste omfatta även yrkeshögskolans studerande.

De som läser till sjuksköterska eller lärare vid universitet/högskola får möjlighet till studentbostad men inte studerande som läser till redovisningskonsulter och kvalificerade säljare på yrkeshögskola.

Denna diskriminering av vissa eftergymnasiala studenter måste upphöra!

/Pia Enochsson, generaldirektör

Var femte studerande som antogs till någon utbildning inom yrkeshögskolan år 2010 hade utländsk bakgrund. Det är högre andel än inom någon annan eftergymnasial utbildningsform.

De studerande med svensk bakgrund har generellt sett en lägre utbildningsnivå än de studerande med utländsk. Bland dem med utländsk bakgrund är det 36 procent som redan har en eftergymnasial utbildning, dvs. mer än var tredje studerande. Bland kvinnorna med utländsk bakgrund var det hela 40 procent som redan tidigare hade en eftergymnasial utbildning när de antogs till en yrkeshögskoleutbildning.

Lägst andel studerande med utländsk bakgrund fanns till exempel på utbildningar inom Lantbruk, trädgård, skog och fiske. Där hade endast fem procent av de studerande utländsk bakgrund. Störst andel fanns inom Data/IT med 26 procent.

Bland de studerande som är över 30 år har var fjärde utländsk bakgrund.

Som jämförelse kan nämnas att enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är andelen personer med utländsk bakgrund 23 procent i åldern 15-54 år. Andelen inom yrkeshögskolan speglar således nästan befolkningen.

Med utländsk bakgrund avses här den gängse definitionen, dvs. de som är födda utomlands eller är födda i Sverige men har två utrikes födda föräldrar.

Samtliga 16 555 studerande som antogs till någon yrkeshögskoleutbildning år 2010 ingår i studien som Myndigheten för yrkeshögskolan utförde med hjälp av SCB-data.

Hela rapporten finns att ladda ner nedan.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av analytiker Paula Kossack, telefon 010-209 01 85.

Den 1 januari 2013 förändras tillträdesreglerna till yrkeshögskoleutbildning med anledning av den nya gymnasieskolan, GY2011.

Förändringen gäller de två första punkterna i nuvarande behörighetsregler.

Behörig att antas till utbildningen blir den som avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Gymnasieexamen avser både yrkesexamen och högskoleförberedande examen.

Behörighet från och med 1 januari 2013

Förändringen innebär att behörigheten till yrkeshögskolan i sin helhet ser ut så här från och med den 1 januari 2013:

Behörig att antas till utbildningen är den som

1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning,
2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller
4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

De nya tillträdesreglerna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 1 juni 2013.

Nuvarande behörighet

Behörigheten till yrkeshögskolan ser ut så här till och med den 31 december 2012:

Behörig att antas till utbildningen är den som

1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Myndigheten återkommer med mer information om vilka övergångsbestämmelser som gäller för dem som är behöriga utifrån nuvarande regler. Behörigheten till yrkeshögskoleutbildning är reglerad i tredje kapitlet i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

Vartannat år äger världsmästerskapen i yrkestävlingarna WorldSkills rum. I år arrangerades de i London, vilket blev den hittills största tävlingen i WorldSkills historia.

Trots det lyckades man få plats med alla 40 tävlingsgrenarna under ett och samma tak i den enorma utställningshallen Excel i Docklands. Hela 950 tävlanden från 51 olika länder deltog. Tävlingarna lockade nära 200 000 besökare.

Samverkansprojektet WorldSkills Sweden syftar till att höja statusen, intresset och kvalitén för på svensk yrkesutbildning. Bakom WorldSkills Sweden och Yrkeslandslaget står ett trepartssamarbete mellan Svenskt Näringsliv, LO och Staten genom Utbildningsdepartementet, Skolverket och Internationella Programkontoret.

De svenska ungdomarna har hävdat sig väl i tävlingarna genom åren. Svenskt yrkeskunnande håller en hög kvalitativ nivå internationellt sett. Det svenska yrkeslandslaget fick fyra medaljer på WorldSkills 2011 i London. I år var Sverige bäst i de grenar som krävde samarbete, trädgårdsanläggning, omvårdnad och mekatronik. Den enda individuella medaljen i år vann billackeraren Erik Groth.

Genom att högsta åldern på de tävlanden är 23 år har de flesta som deltar gymnasiekompetens. Men i år var ändå fyra av de svenska deltagarna examinerade från yrkeshögskoleutbildningar.

Svenskt Näringsliv, Företagarna, Teknikföretagen, Almega och andra organisationer på arbetsmarknaden påpekar ofta det växande problemet med matchning och svårigheter att kunna rekrytera personal med rätt kompetens och rätt utbildning. Efterfrågan av personal med kvalificerat yrkeskunnande är mycket stor. Lyckas inte matchningen riskerar tillväxttakten att avta och vår konkurrenskraft att försvagas. Yrkeshögskolans utbildningar är alla skräddarsydda utifrån arbetslivets behov.

Utbildningarna initieras av arbetslivet som också påverkar kursinnehåll och urval av studerande. Utan näringslivets medverkan och engagemang vid utformning och prioritering av vilka yrkeshögskoleutbildningar som just nu behövs skulle utbildningarna inte kunna hålla den höga kvalitet som idag uppnås. Yrkeshögskolan spelar således en mycket viktig roll för svenskt yrkeskunnande.

Därför ser jag dessa yrkeskunskapstävlingar som mycket värdefulla bland annat för att visa upp den höga nivån på yrkeskunnande som finns. Det är också därför som jag engagerat mig i World Skills Sweden.

De svenska mästerskapen i yrkeskunskap kommer att arrangeras i Malmö i maj 2012.

/Pia Enochsson, generaldirektör

Nära två tredjedelar av de examinerade från yrkeshögskoleutbildningar stannar kvar i regionen efter avslutad utbildning och står därmed till den lokala arbetsmarknadens förfogande.

Det visar en studie som Myndigheten för yrkeshögskolan gjort.

Yrkeshögskoleutbildningar ska möta arbetslivets behov av kvalificerad yrkeskompetens, såväl utifrån ett nationellt som regionalt perspektiv. Vid bedömningar av ansökningar att få starta yrkeshögskoleutbildningar är den regionala lokaliseringen av utbildningen en av de aspekter som tas hänsyn till.

- Regioner med yrkeshögskoleutbildningar får genom utbildningarna alltså behålla kompetent arbetskraft kommenterar generaldirektör Pia Enochsson resultaten av undersökningen.

Cirka sex procent av de examinerade bodde inte i studieregionen året före studierna, men var bosatta där året efter utbildningens slut och var således inflyttade till studieregionen.

Såväl korta som långa yrkeshögskoleutbildningar rekryterar till stor del studerande från den region som studiekommunen tillhör. En större andel kvinnor än män bodde i studieregionen både före och efter studierna.

Åldersgruppen 25-29 år var de som i störst utsträckning flyttat till studieregionen.

Studien omfattar studerande från åren 2007 till 2009 och baseras på registerstatistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av Britt-Inger Stoltz, telefon 010-209 01 09 och Linda Wiklund, telefon 010-209 01 14.

Nu i höst kan drygt 16 500 nya studerande börja på olika yrkeshögskoleutbildningar. Efter avslutad utbildning kan de allra flesta av dem vara säkra på att få ett arbete inom det område de utbildat sig för.

Flest antal nya studerande är det inom ekonomi, administration och försäljning samt teknik och tillverkning, med 4 200 respektive 3 800 nya studeranden. Hälso- och sjukvård samt socialt arbete och samhällsbyggnad och byggteknik är de därnäst största utbildningsområdena bland nybörjarna inom yrkeshögskolan.

Flest utbildningsplatser med start i höst har beviljats i Stockholms län följt av Skåne och Västra Götaland. Yrkeshögskoleutbildningar finns i alla län i landet.

För mer än 90 procent av utbildningarna är studietakten heltidsstudier. Ett mindre antal bedrivs på distans.

De yrkeshögskoleutbildningar som startar till hösten har beviljats statsbidrag efter en noggrann prövning mot behovet på arbetsmarknaden. Utbildningarna har som regel initierats av näringslivet eller arbetsmarknaden i övrigt.

Totala antalet studerande på yrkeshögskoleutbildningar under hösten är ungefär 32 500.

- Antalet studerande inom yrkeshögskola liksom antalet ansökningar om att få starta yrkeshögskoleutbildningar har aldrig varit så högt som nu. Det visar att det finns ett stort behov av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar med stark arbetslivskoppling. I yrkeshögskolan kan i princip alla räkna med att få anställning eller försörja sig genom eget företag efter avslutad utbildning, säger generaldirektör Pia Enochsson, Myndigheten för yrkeshögskolan.

För mer information, kontakta pressekreterare Per-Åke Bladh, tfn 010-209 01 32.

Så många som en dryg fjärdedel av de studerande på yrkeshögskola har tidigare läst vid universitet eller högskola och nästan var femte studerande har minst en termins högskolestudier bakom sig.

Det visar en studie som Myndigheten för yrkeshögskolan gjort.

Var 25:e studerande (d.v.s. 4 procent) hade avlagt högskoleexamen som omfattade minst tre års heltidsstudier före yrkeshögskolestudierna.

- Det kan bero på att deras högskolestudier inte lett till önskat arbete, inte motsvarat förväntningar man haft eller att de velat byta yrkesinriktning och då hittat önskad utbildning inom yrkeshögskolans utbud, där samarbetet med näringsliv och arbetsliv är tätare. Samtidigt står det klart att många utnyttjar möjligheten att kunna växla mellan högskola och yrkeshögskola. Det är en unik möjlighet som väcker intresse även internationellt, säger generaldirektör Pia Enochsson, Myndigheten för yrkeshögskolan.

De antagna som är 30 år eller äldre har en högskoleexamen eller högskolepoäng i större utsträckning än de antagna som är under 30 år. I den grupp antagna som är under 30 år har kvinnorna högskoleexamen eller högskolepoäng i större utsträckning än männen.

Studien omfattar alla studerande på kvalificerade yrkesutbildningar (s.k. KY-utbildningar) och yrkeshögskoleutbildningar åren 2007 - 2010 och bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av Britt-Inger Stoltz, telefon 010-209 01 09 och Magnus Johansson, telefon 010-209 01 08.