Fem yrkeshögskoleutbildningar får utökat stöd för att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna studera vid yrkeshögskoleutbildningar.

Regeringen har givit myndigheten i uppdrag att genomföra ett försöksprojekt, i syfte att förbättra tillgängligheten till yrkeshögskoleutbildningar för personer med funktionsnedsättning.

Fem utbildningar ska ingå i projektet och de ska bedrivas med två utbildningsomgångar var. Utbildningarna startar hösten 2012 och 2013.

Av intresseanmälningarna från olika utbildningsanordnare att medverka i försöket, har fem utbildningar valts ut. Bedömningen av ansökningarna har gjorts utifrån samma kriterier och krav som för alla yrkeshögskoleutbildningar.

De beviljade utbildningarna är:

• Lernia, Stockholm: "Systemutvecklare med specialisering i agila metoder"
• Yrkeshögskolan i Mölnlycke: " Löne- och ekonomiadministratör"
• Folkuniversitetet i Göteborg: "Trädgårdsmästare med specialisering hälsa, kultur och miljö"
• Yrkeshögskolan i Helsingborg: " Elprojekteringsingenjör"
• Bollnäs kommun, Högskoleenheten: "Kulturkommunikatör med fokus på scenisk produktion, inklusive dans, teater och teknik"

Ytterligare upplysningar kan lämnas av Johan Blom, telefon 010-209 01 88.

På tre år har antalet sökande till yrkeshögskolan ökat med fantastiska 44 procent. År 2008 sökte 44 800 personer till yrkeshögskolan och 2011 var siffran uppe i 64 400, enligt en studie som myndigheten presenterat för Utbildningsdepartementet i dagarna.

Trots ett ökat söktryck har antalet studerande som kunnat beredas plats i yrkeshögskolans utbildningar under samma tid ökat med endast 11 procent, från 38 600 till 44 300. Det beror på att antalet tilldelade studieplatser inte motsvarar det starka och växande intresset för att studera på yrkeshögskola.

På samma sätt kan vi konstatera en stark ökning av ansökningar från utbildningsanordnare om att få starta utbildningar inom yrkeshögskolan, men inte heller här kan alla de som håller tillräckligt hög kvalitet och som motsvarar ett behov på arbetsmarknaden beviljas.

Att yrkeshögskolans utbildningar på bara tre år blivit så efterfrågade och populära hänger samman med att alla utbildningar som får klartecken att starta har en tydlig efterfrågan i arbetslivet och att innehåll och utformning sker i nära samverkan med näringslivet och arbetslivet i stort. Utbildningsutbudets flexibilitet och snabba föränderlighet till följd av arbetslivets varierande efterfrågan är en stark hörnsten i yrkeshögskolan. Behovet av - och önskan om - en närmare koppling mellan högre utbildning och arbetslivet ökar generellt och yrkeshögskolan är den eftergymnasiala utbildningsform som tydligast kan erbjuda detta. Särskilt angeläget att erbjuda utbildningar som kan matcha arbetslivets efterfrågan av rätt kompetens blir det när vi vet att mellan 25-30 procent av företagens rekryteringsbehov inte kan fullföljas p g a svårigheter att hitta sökande med rätt bakgrund och kompetens. När matchningsbehovet inte kan tillgodoses hämmas tillväxten i svenska företag och nya jobb går förlorade.

Nästan 9 av 10 studerande hade 2011 försörjning genom arbete eller eget företagande inom sex månader efter utbildningens slut vilken är en ökning från tidigare år. Sju av tio hade arbete redan inom två månader efter examen och tre av fyra hade arbete som helt, till största eller till viss del överensstämmer med utbildningens inriktning.

Studerande inom yrkeshögskolan är som regel väl etablerade i arbetslivet redan innan de börjar på en yrkeshögskoleutbildning, alternativt kommer från en annan studieform, vilket gör att utbildningsformen inte kan ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Däremot lämnar åtskilliga ett arbete till någon annan när de väljer att studera vidare och endast ca tio procent går efter sina studier tillbaka till sin tidigare arbetsgivare.

Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat, år 2011 var siffran 22 procent, vilket är 4 procent mer än inom traditionell högskoleutbildning. I gruppen studerande med utländsk bakgrund hade var tredje redan tidigare en fullföljd utbildning på eftergymnasial nivå innan de påbörjade sin yrkeshögskoleutbildning. Motsvarande siffra för svenska studerande var 19 procent. Könsfördelningen har under perioden blivit jämnare, 2011 utgjorde kvinnor 51 procent och män 49 procent.

Sammantaget har yrkeshögskolan introducerats i en tid då behovet av koppling mellan statens ansvar för utbildningsutbudet, arbetslivets efterfrågan och de studerandes önskemål är högre än på länge och sammanfaller till allas nytta!

/Pia Enochsson, generaldirektör

Det visar Myndigheten för yrkeshögskolan i sin första samlade studie av hur utbildningsformen utvecklats sedan den inrättades den 1 juli 2009.

Studien som jämför tiden mellan 2008 och 2011 visar att antalet sökande ökade med hela 44 procent, från 44 800 till 64 400. Antalet antagna som kunnat beredas plats har emellertid under samma tid ökat med endast 11 procent, från 14 900 till 16 500. Det beror på att antalet tilldelade studieplatser inte motsvarar det starka och växande intresset för att studera på yrkeshögskola.

- Att yrkeshögskolans utbildningar på bara tre år blivit så efterfrågad och populär hänger samman med kravet på att alla utbildningar som får starta har en tydlig efterfrågan i arbetslivet och att innehåll och utformning sker i nära samverkan med näringslivet och arbetslivet i stort, säger Pia Enochsson, generaldirektör i Myndigheten för yrkeshögskolan. Behovet av och önskan om en närmare koppling mellan högre utbildning och arbetslivet ökar generellt och yrkeshögskolan är den utbildningsform som tydligast kan erbjuda detta efter gymnasieskolan.

Nästan 9 av 10 examinerade 2010 fick sin första anställning eller startade sitt egna företag inom sex månader efter utbildningens slut vilken är en ökning från tidigare år. Tre av fyra hade dessutom redan året efter examen arbete som helt, till största eller till viss del överensstämmer med utbildningen.

Andelen antagna med utländsk bakgrund har ökat och var 22 procent under 2011, vilket är fyra procentenheter mer än i traditionell högskoleutbildning. I gruppen studerande med utländsk bakgrund hade var tredje sedan tidigare någon form av eftergymnasial utbildning, motsvarande siffra för studerande med svensk bakgrund var 22 procent.

Könsfördelningen har under perioden blivit jämnare. Andelen kvinnor har minskat från 55 procent år 2008 till 51 procent år 2011.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av analytikerna Christer Carmegren telefon 010-209 01 10 och Paula Kossack, telefon 010- 209 01 85.

Myndigheten för yrkeshögskolan har idag beslutat vilka fem yrkeshögskoleutbildningar med möjlighet till utökat stöd som får starta under hösten 2012.

Myndigheten för yrkeshögskolan fick i regleringsbrevet för 2012 i uppdrag att förbereda och genomföra ett pilotprojekt, i syfte att förbättra tillgängligheten till yrkeshögskoleutbildningar för personer med funktionsnedsättning. Fem utbildningar skulle ingå i projektet och bedriva högst två utbildningsomgångar var. Pilotprojektet bygger på de förslag som myndigheten redovisade i rapporten "Förslag på hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning" (dnr: 2011/783).

Efter att en intresseanmälan publicerats inkom 34 stycken intresseanmälningar och av dessa valdes 15 utbildningar ut där respektive utbildningsanordnare fick göra en fullständig ansökan.

Bedömningen av ansökningarna har utgått från samma kriterier och krav som för alla yrkeshögskoleutbildningar, vilka de är kan du läsa här. Dessutom har myndigheten beaktat hur väl ansökan beskriver de pedagogiska och fysiska anpassningarna i utbildningen för att utbildningen ska bidra till att en person med funktionsnedsättning ska ges förutsättningar att fullfölja utbildningen (5 kap § 4 a förordning 2009:130 om yrkeshögskolan).

Lista över beviljade utbildningar

Ytterligare upplysningar

Ytterligare upplysningar om besluten kan lämnas av avdelningschef Johan Blom, johan.blom@yhmyndigheten.se, telefon 010-209 01 88.

Under våren kommer Myndigheten för yrkeshögskolan att genomföra en fördjupad kvalitetsgranskning av rättsäkerhet vid antagning till yrkeshögskoleutbildningar.

Sju utbildningar, som nyligen har antagit studerande, ska skicka in material som beskriver och visar hur antagningsprocessen har gått till. Myndigheten kommer därefter att granska att de steg som ger tillträde till utbildningen genomförs på ett rättssäkert sätt. Kontroll av att antagning har skett enligt regelverket görs även i inledande och regelbunden tillsyn men utvecklas i den fördjupade kvalitetsgranskningen.

Syftet med granskningarna är att ta fram och identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Resultatet av den fördjupade kvalitetsgranskningen kommer att presenteras i en kortare rapport.

Mer än hälften av de som examinerades från yrkeshögskoleutbildningar började sina studier för att byta yrkesinriktning. Det visar en undersökning som gjordes i höstas.

 ̶  Medelåldern bland studerande på yrkeshögskolan är 29 år. Det är många som efter några år i arbetslivet vill byta yrkeskarriär eller öka sin kompetens inom sitt yrke. Då är yrkeshögskoleutbildningar ett naturligt val, säger generaldirektör Pia Enochsson, Myndigheten för yrkeshögskolan.

Det viktigaste skälet att börja studera var intresse för studierna och det yrke som studierna skulle leda fram till. Man ville förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Nästan hälften av de examinerade angav att de påbörjade sina yrkeshögskolestudier för att få mer kvalificerade arbetsuppgifter och nå en högre kvalifikationsnivå inom sitt yrke.

Skillnaderna mellan kvinnor och män är i dessa avseenden små. Andelen män som angav att de började studera för att nå högre kvalifikationsnivå inom sitt yrke var något större än andelen kvinnor.

Studien är en enkätundersökning som gjordes hösten 2011 av de som examinerades året innan. Undersökningen gjordes av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av analytiker Paula Kossack telefon 010-209 01 85.

Drygt hälften hade jobb redan innan utbildningen var klar. Och nästan nio av tio inom ett halvår. Det visar uppföljningen, som gjordes i höstas, av de som examinerades från yrkeshögskoleutbildningar år 2010.

 - Nära 90 procent av de examinerade säger sig vara nöjda med sin yrkeshögskoleutbildning och det förstår man eftersom de fått arbete och mer kvalificerade arbetsuppgifter efter sin utbildning, säger generaldirektör Pia Enochsson, Myndigheten för yrkeshögskolan.

Majoriteten började arbeta kort efter utbildningen

Drygt hälften av alla studerande hade arbete redan när utbildningen avslutades och det tog mindre än två månader för en tredjedel till att få arbete eller starta egen verksamhet. Nästan nio av tio hade en anställning eller hade startat eget företag inom ett halvår efter utbildningens slut. Skillnaden mellan kvinnor och män är små i det avseendet.

Mer kvalificerade arbetsuppgifter

Nästan hälften av de examinerade i arbete bedömer att de efter examen har mer kvalificerade arbetsuppgifter än före utbildningen. Majoriteten av de examinerade tycker att såväl de teoretiska som de praktiska kunskaper de fått genom utbildningen kommer till nytta i deras nuvarande arbete.

Studien är en enkätundersökning som gjordes hösten 2011 av de som examinerades året innan. Undersökningen gjordes av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av analytiker Paula Kossack telefon 010-209 01 85.

Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar i en ny rapport resultaten från en enkätundersökning riktad till examinerade från kvalificerade yrkesutbildningar (Ky-utbildningar) och yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) som avslutades 2010.

Rapporten belyser de examinerades situation på arbetsmarknaden året efter examen (hösten 2011). Myndigheten redovisar även för första gången resultaten uppdelat per studielän samt varför de examinerade började studera på en yrkeshögskoleutbildning.

De viktigaste resultaten:

• Nästan hälften av alla examinerade anger att de året efter examen har arbete som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen.
• Tre fjärdedelar av alla examinerade anger att de året efter examen har arbete som åtminstone till viss del överensstämmer med utbildningen.
• Nästan 9 av 10 examinerade anger att de året efter examen har arbete som huvudsaklig sysselsättning oavsett överensstämmelse med utbildningen.
• Andel examinerade i arbete före och efter utbildningen tycks följa konjunkturen.
• Nästan hälften av de examinerade i arbete anger att de efter utbildningen har mer kvalificerade arbetsuppgifter.
• Tre fjärdedelar av de examinerade i arbete bedömer att det krävs en eftergymnasial utbildning i deras arbete.
• Majoriteten av de examinerade som har arbete som åtminstone till viss del överensstämmer med utbildningar anger att de har nytta av utbildningen i arbetet och bedömer att det de lärt sig räcker för deras arbete.
• Tre fjärdedelar fick anställning eller startade eget företag inom två månader efter utbildningens slut.
• De allra flesta examinerade är nöjda med sin utbildning.
• Utbildningar i storstadslänen och i Västmanlands län uppvisar de bästa resultaten.
• Drygt hälften av alla examinerade började studera för att byta yrkesinriktning.

I dag öppnar ansökningsomgången för att få bedriva yrkeshögskoleutbildning till pilot (trafikflygare). Den 9 maj stänger den och i september meddelar Myndigheten för yrkeshögskolan vilka som beviljas tillstånd att bedriva pilotutbildning.

Ansökningsomgången avser första utbildningsstart våren 2013 med 20 utbildningsplatser och start våren 2014 med 20 utbildningsplatser, och därefter 40 utbildningsplatser per år i totalt fyra omgångar. Avsikten är att utbildningarna till pilot inom yrkeshögskolan ska omfatta 40 examinerade per år.

Myndigheten ska säkerställa att pilotutbildningar inom yrkeshögskolan endast anordnas på platser där det finns miljömässiga och andra praktiska förutsättningar att bedriva sådan verksamhet.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av Maria Lundbohm, telefon 010-209 01 24.